FAQ

Hur började det?

Det började med några tweets som följdes av fler, och snabbt föddes också idén om att samla skribenter för att publicera texter i ämnet i så många tidningar som möjligt ungefär samtidigt.

Vilka är det som ligger bakom #prataomdet?

En väldigt löst sammansatt rörelse som bildats genom Twitter, av personer som vill vara med och #prataomdet. Många kände inte ens till varandra innan samtalet på Twitter.

Är #prataomdet en feministiskt rörelse?

Nej. #prataomdet är politiskt och religiöst obundet. Däremot finns enskilda personer i rörelsen som är feminister.

Vad vill ni uppnå med #prataomdet?

Det vi vill är att många fler ska bli mycket bättre på att prata om det. Vi vill öppna upp för samtal som kan leda till att vi lättare kan sätta ord på känsliga saker i sexuella situationer som vi kanske inte pratar om så ofta.
(på sätt och vis har vi redan uppnåt det, genom alla som nu faktiskt pratar om det)

Vad händer härnäst?

#prataomdet lever sitt eget liv på nätet, vi äger inte frågan. Den närmaste tiden kommer vi att förvalta det vi satt igång, ta hand om bloggen och facebooksidan och i övrigt följa utvecklingen kring #prataomdet för att se vad mer som behöver göras.

Var kan jag prata om det?

Antingen kan du delta på Twitter, använd hashtaggen #prataomdet (här kan du få veta lite mer om vad twitter är). Du kan skriva i din egen blogg – vi länkar gärna (här kan du få hjälp med att starta en egen blogg). Vill du skriva anonymt kan du skicka din text till oss på skriva@prataomdet.se.
Du kanske inte alls vill prata offentligt och det behöver du absolut inte. I så fall kan du titta på vår lista över olika organisationer dit du kan vända dig. Eller prata med en vän i din närhet.

Hur finansieras #prataomdet?

Eftersom ingen äger frågan och #prataomdet inte är en officiell organisation eller förening görs allt jobb ideellt av personer i rörelsen.

Vad har #prataomdet med fallet Assange att göra?

Inte mer än att de första tweetsen föddes ur en diskussion kring just fallet Assange och den häxjakt som pågår mot målsägarna i fallet. Om att våga prata, säga ifrån, och om var gränsen egentligen går mellan övergrepp och samförstånd.

Vill ni ändra våldtäktslagstiftningen?

Prata om det handlar inte om juridik. Juridik bygger på svart eller vitt, rätt eller fel, offer eller förövare. Syftet med #prataomdet är inget annat än just att sätta ord på våra egna subjektiva upplevelser.
Däremot kan det vara så att ju bättre vi blir på att kommunicera desto enklare blir det att tillämpa lagstiftningen i de fall då det är nödvändigt.

6 kommentarer till FAQ

  1. Pingback: Prata om det : Carnebro

  2. Eva skriver:

    ”Prata om det handlar inte om juridik.”

    Fan tro’t. Johanna Koljonen skriver så här i uppropet till kampanjen:

    ”Det slog mig, twittrade jag, att det finns ett strukturellt problem i vår våldtäktslagstiftning.”
    http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/dags-att-prata-om-det

    • Gustav Almestad skriver:

      Hej Eva!

      Det som vi pratar om är inte ämnat att få någon ta ställning juridiskt. Det är också så att det kan finnas strukturella problem med lagen utan att vi för den delen vill förändra den: nämligen att den förutsätter människor som kan kommunicera med varandra utan vare sig skam eller oklarheter. Vad vi gör genom att prata om det är alltså att förändra situationen som juridik kan appliceras på, inte juridiken.

      Därmed, förresten, inte sagt att enskilda medverkande kan ha åsikter om lagstiftningen men inte inom ramen för detta projekt.

      Hälsningar Gustav Almestad

      • Eva skriver:

        ”Det som vi pratar om är inte ämnat att få någon ta ställning juridiskt. Det är också så att det kan finnas strukturella problem med lagen utan att vi för den delen vill förändra den”

        Men själv har du ju inom ramen för #prataomdet förespråkat samtyckeslagstiftning, t.ex. i Nyhetsmorgon häromdan.

        Vad är egentligen ramen för detta projekt? Jag trodde att det var deltagarna själva som utformade samtalet. Hur kan man då så kategoriskt förneka att #prataomdet är en feministisk rörelse?

        • Gustav Almestad skriver:

          Att några eller flera bakom kan vara feminister gör inte ett helt projekt feministiskt. Ja, jag är feminist och positiv till samtyckeslag personligen. Men i allmänhet är det ändå inte relevant, what you see is what you get och vi har inga dolda agendor. Samtyckeslag kan jag förespråka som person men ingen av oss har mandat att kalla allt vi säger för något som ska står för #prataomdet. Diskutera alltså gärna denna fråga någon annanstans (med mig kan man göra tex det på Pillow Talk), för att #prataomdet är sitt eget ämne oavsett lagfrågor.

          Det var för övrigt okänt för oss fram till att vi satte oss i studion att de skulle sätta inramningen som juridik och konkret gränsdragning och vi hanterade detta så gott vi kunde, läs tex här.

  3. Pingback: Tweets that mention FAQ | Prata om det -- Topsy.com

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>